Jag fattar inte vad som är ditt fucking problem??
Hur ignorant kan man vara egentligen?!?!
Hur svårt kan det vara att fråga nått om mig??
Bara ett enda litet: Hur är det med Emma då?
Eller nått liknande..
Jag fattar inte att jag fortfarande bryr mig.. Att jag fortfarande blir sårad..
Jag har väl älskat dig för länge antar jag.. Kanske dags att byta ut dig med??
Som du gjorde med oss..

Jag fick inte ens minsta rektion för att jag hämtat mina grejer..
Jag antar att du redan slängt ut minnet av mig som gårdagens skräp..
Duger jag inte längre??


Inte nog med att mitt liv är svårt som det är med mina minnen som plågar mig,, hur ska man kunna tackla denna totala avsaknad av känslor från en människa man levt med och älskat och litat på i så många många år..?? Hur kan du kalla dig själv för en pappa?? Du beter dig inte som en.. Du beter dig som ett oansvarigt barn som.. Ett sånt som jag kanske trodde att jag var en gång.. Men jag var ett fucking underbarn.. Jag ljög iaf inte om vaf jag höll på med..